Regenerativt jordbruk gör jorden friskare för varje säsong i stället för att tära på den. Hampan från Gotland som Helsama köper odlas med rader av blommor mellan hampraderna — en gammal bondekunskap: blommorna lockar nyttoinsekter och pollinerare, håller skadedjur i schack naturligt och bygger levande, mångfaldig mark utan kemiska bekämpningsmedel. Industrijordbrukets motsats utarmar jorden år för år.

Vad är regenerativt jordbruk?

Regenerativt jordbruk är ett odlingssätt som återuppbygger jordens hälsa i stället för att förbruka den. Kärnprinciperna är enkla och gamla: stör jorden så lite som möjligt, håll den täckt, odla mångfald i stället för monokultur, ha levande rötter i marken så länge som möjligt och undvik syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Målet är mark som blir bördigare, mer motståndskraftig och mer levande för varje år.

Varför blommor mellan hampraderna?

Raderna av blommor mellan grödan är inte dekoration, de är ett verktyg. Blomremsorna föder pollinerare och rovinsekter — blomflugor, guldögonsländor, parasitsteklar, nyckelpigor och jordlöpare — som i sin tur äter bladlöss, skalbaggslarver och fjärilslarver som annars hade besprutats bort. Några meter blommor rymmer ett obetalt skadedjursförsvar.

Effekten är väl dokumenterad. En schweizisk studie på höstvete (Tschumi m.fl., 2015) fann att fält med anlagda blomremsor hade 40–53 % färre bladbagge-skadedjur och 61 % mindre grödoskada än fält utan remsor. I försök med äppelodlingar som inte besprutats på fem år hade rader med blomgångar 9,2 % skadad frukt, mot 32,5 % i kontrollfält utan blommor. Storbritannien driver nu en femårig studie på 15 gårdar där man lägger sex meter breda blomremsor rakt genom fälten, inte bara i kanterna, eftersom nyttoinsekterna annars inte når mitten av ett stort fält. En bredare forskningssyntes (Albrecht m.fl., 2020) bekräftar mönstret: blomremsor ökar i genomsnitt både naturlig skadedjurskontroll och pollinering.

Samma princip fungerar i köksträdgården som på kommersiella fält: sätt blommande arter nära grödan, så dyker rovinsekterna upp tillsammans med skadedjuren. För hampan på Gotland betyder blomraderna att skadedjuren hålls nere utan kemiska insektsmedel, och att marken samtidigt får ett rikare växt- och insektsliv.

Hampans egna skadedjur, och blommornas motmedel

Kopplingen till hampa är direkt. Hampans vanligaste insektsskadedjur är hampbladlusen (Phorodon cannabis), corn earworm (Helicoverpa zea, en larv som borrar in sig i blomknopparna), hampborraren (Grapholita delineana) och hamprostkvalstret (Aculops cannabicola). Och de nyttoinsekter som en blomremsa föder är precis de som håller dessa i schack.

Enligt amerikanska hampforskningsprogram (bland andra Cornell och NC State) är nyckelpigor, guldögonsländor och rovlevande näbbskinnbaggar (minute pirate bugs) de viktigaste naturliga fienderna till hampbladlusen, medan parasitsteklar (till exempel Trichogramma) och rovinsekter angriper corn earworm-larvens ägg och tidiga stadier. Blomremsan ger dessa rovdjur nektar, pollen och skydd, så att de redan finns på plats i hampfältet när skadedjuren dyker upp — i stället för att man måste spruta. Blommorna mellan hampraderna är alltså ingen slump, utan ett riktat sätt att kalla in hampans egen skadedjursbekämpning.

Vad gamla bönder redan visste

Det här är ingen ny uppfinning. Långt före konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel odlade bönder i blandkultur, växlade grödor mellan åren, lät åkerrenar, häckar och ängskanter stå kvar och satte hjälpväxter bredvid huvudgrödan. Kunskapen om att mångfald och levande jord ger en starkare skörd är hundratals år gammal. Regenerativt jordbruk är till stor del en återgång till den kunskapen, med modern forskning som förklarar varför den fungerar.

Hur industrijordbruk försämrar jorden

Intensivt industrijordbruk bygger på monokultur, hård jordbearbetning och syntetiska insatsvaror. Det ger höga skördar på kort sikt men tär på jorden: mullhalten sjunker, markstrukturen bryts ned, erosionen ökar och livet i jorden utarmas. FAO har beskrivit att en stor del av världens jordar är i försämrat skick, till stor del på grund av intensiv markanvändning. Ju svagare jorden blir, desto mer konstgödsel och bekämpningsmedel krävs för att hålla skörden uppe — en nedåtgående spiral.

Regenerativt eller industriellt, år efter år

Skillnaden är riktningen. Industrijordbruk är i grunden degenerativt: marken blir lite sämre varje säsong och beroendet av kemiska insatser ökar. Regenerativt jordbruk vänder på det, mullhalt, vattenhållning, markliv och grödans egna försvar byggs upp år för år. Långtidsförsök som Rodale Institutes Farming Systems Trial har jämfört systemen över decennier och visat att regenerativa system bygger markens bördighet över tid.

Vad det betyder för hampan från Gotland

Gotland har en särpräglad, kalkrik jordmån och långa ljustimmar under sommaren (se kalkstenen under Gotland och Nordens klimatfördel). När hampan där odlas regenerativt, med blomrader och utan syntetiska bekämpningsmedel, blir råvaran ren och spårbar hela vägen. Helsama köper den hampan och förädlar den i Estland. Vi gör inga hälsopåståenden, men vi står bakom hur den odlas och varifrån den kommer.

Vanliga frågor

Varför odlas det blommor mellan hampraderna?

För att locka pollinerare och nyttoinsekter som sköter skadedjurskontrollen naturligt, och för att bygga ett rikare markliv, i stället för att spruta kemiska bekämpningsmedel.

Är regenerativt jordbruk samma sak som ekologiskt?

De överlappar men är inte identiska. Ekologiskt reglerar främst vad man inte får använda; regenerativt fokuserar på att aktivt bygga upp jordens hälsa (mull, mångfald, levande rötter) över tid.

Används bekämpningsmedel på hampan från Gotland?

Nej, hampan odlas utan syntetiska kemiska bekämpningsmedel. Den naturliga mångfalden gör jobbet i stället.

Källor

  • Tschumi, M. et al. (2015). High effectiveness of tailored flower strips in reducing pests and crop plant damage. Proceedings of the Royal Society B 282: 20151369. doi:10.1098/rspb.2015.1369
  • Albrecht, M. et al. (2020). The effectiveness of flower strips and hedgerows on pest control, pollination services and crop yield: a quantitative synthesis. Ecology Letters 23(10):1488–1498.
  • FAO & ITPS (2015). Status of the World's Soil Resources. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
  • Pywell, R.F. et al. (2015). Wildlife-friendly farming increases crop yield: evidence for ecological intensification. Proceedings of the Royal Society B 282: 20151740.
  • "Pest Management Needs and Limitations for Corn Earworm, an Emergent Key Pest of Hemp in the United States." Journal of Integrated Pest Management (2021) 12(1):34.
  • Cornell Hemp. Insect pests, pollinators, and beneficials in New York State Industrial Hemp.
  • NC State Extension & LSU AgCenter. Hampbladlusen (Phorodon cannabis) i industrihampa — naturliga fiender.
  • Rodale Institute. Farming Systems Trial — långtidsjämförelse av regenerativa och konventionella system.